Som god mor bör man ägna sig åt handarbeten förstår ni

Jag gick in på Adlibris för att jag skulle beställa en bok från bokrean, fick se nån handarbetesreklam och kunde såklart inte motstå. Fick upp följande:

Hallå hur kul!? Kolla på valrossen liksom, hur skulle man INTE kunna vilja göra en sån? Nu blir allt jag syr lite snett och vint och jag har ingen sicksack på min symaskin, men det behöver man ju inte när man syr i fleece i alla fall, perfekt.

Höll dock på att skratta ihjäl mig när jag gick in på beskrivningen till den här boken och det stod "Barn är inte kritiska granskare av raka sömmar och perfekt påsydda knappar: de kommer att älska sitt mjukdjur för vad det är". Är det något man kan vara säker på med skitungarna är det väl att de inte gillar de grejerna man helst skulle vilja att de gillar liksom, antagligen kommer satungen rata mina egenhändigt ihopknopade leksaker och hellre vilja ha Bratz-dockor liksom (över min döda kropp). Eller bara leka med nån äcklig kotte den hittat i en hög med hästskit hemma hos mamma och pappa typ. Inte så kritiska granskare på det sättet kanske, men de vill ju alltid ha det som alla andra har eller nåt man absolut inte vill att de ska ha.

Sen var det väldigt svårt att motså den här, moderniserade 30- 40- och 50-talsmönster. Har ju lite gamla stickningsböcker jag fått av farmor men det mesta är inte så snygga 70-talsgrejer, och de äldre grejer som är är det omöjligt att lista ut vad man ska ha för garn till tycker jag.

Man kunde även sticka grejer som "passar det nyfödda barnet och barn upp till 34 års ålder". Höhö hö hö... (tråkig humor) Grejen är att jag har liksom ingen som helst uppfattning om hur stora ungarna är när liksom, och man blir ju skitsur om man sitter och stickar på nån skitvarm tröja till ungen hela sommaren och hösten och sen när det väl är väder för det kommer den ju med största sannolikhet ändå vara för liten...

Och ja, det var ju den här jag skulle köpa från början. Det blir nog den och de vilda djuren, de såg roligast ut!

Man är som man är

Jag försöker sluta köpa så mycket kläder och skor, men det är hemskt svårt för mig. Speciellt som jag har gått och dreglat efter De Perfekta Skorna ett tag nu. Jag trodde de hade sålt slut, men de har tydligen tagit in flera! Det är svårt att låta bli men jag borde nog verkligen just låta bli. Skorna är från Sixty Seven och jag hittade dem på Eurosko, 899 kronor.


Olika skor. Jag var fin i håret idag tyckte jag.

Så himla fina. Gissa vilken jag hade provat...

Man kunde beställa dem på Brandos förut men nu verkar de vara slut. Här är en bild från deras hemsida i alla fall, om ni vill se lite närmare, i blått. De är dock ännu finare i verkligheten!

B never too busy to dö beslutsångestdöden

Jag skrev i ett tidigare inlägg om B Never too Busy to be Beautiful, som är ett dotterbolag till Lush och som tillverkar och säljer veganskt smink och lite parfymer och sådär. Tyvärr ska de slå igen vid årsskiftet (buhuuuuu!) så på mitt jobb har vi bestämt oss för att göra en stor sambeställning så man får testa de där grejerna man tänkt testa men aldrig fått tummen ur och beställt. Min extremt gulliga syster köpte ju en massa fina grejer åt mig när hon var i London i somras som jag älskar, men nu tänkte jag beställa lite fler grejer.

Problemet är bara vad jag ska välja bort, jag la allt jag ville prova i varukorgen och det summerades på 292 ofattbara pund, så SÅLLA. Som anställd på Lush har jag 50% rabatt, men det kan nog bli en jävla massa pengar det här ändå...

Här är några av grejerna jag finner oumbärliga:

O tempora o mores

Uppdatering: det hände inget hemskt igår. För en gångs skull blev jag lurad av min kvinnliga intuition.

Jag provade byxorna igår, men kunde inte bestämma mig för om de satt bra eller om jag fick en likadan päronstjärt som min naturkunskapslärare i tvåan (stjärten som gav päronstjärten ett ansikte). Jag tänkte att, det här får min syster Cecilia hjälpa mig med, hon är den enda som är ärlig nog att säga sanningen.

Framifrån ser det bra ut.


Likaså här, typ.

Fuldag.

Idag har jag en typisk fuldag. Det är en sån dag då jag är grisrosa i hyn, har världens minsta ögon, urtvättat hår, finnar och samma kroppsform som Barbapappa. Idag ska jag åka till Söderköping och vara med min kille, och då vill man helst inte ha fuldag, för då vill man vara fin. Fuldag innebär nämligen också att jag är på dåligt humör hela dagen förstår ni, och tillsammans med min mensrage blir saker och ting inget vidare. Sen har jag absolut ingenting att ha på mig när jag har fuldag, jag provar tjugo miljoner olika kombinationer, strumpbyxor tajts och jeans, klänning linne burka, ingenting blir bra, förutom en enda grej som jag egentligen inte vill ha för det hade jag igår eller nåt sånt.

Idag har jag på mig samma kläder som sist jag var i Söderköping för det var det enda jag ville ha på mig. Så det så.

Inte för att jag tror att Jonte märker att jag har fuldag. Han är visserligen ganska uppmärksam och märker faktiskt om jag har på mig något som jag aldrig brukar ha i vanliga fall (en gång dök jag upp i trasiga manchesterbyxor och en gammal militärskjorta, då var han eld och lågor över att jag såg så grunge ut). Fast han är inte så uppmärksam att han ser om jag har nya kläder eller har fuldag. Det är lika bra.

Nu ska jag åka till Vilbergen och hämta min Remington Steele-box, sen ska jag tvinga Jonte att titta på den med mig så kommer jag bli på bättre humör. Bara det inte blir varmt, då kommer jag bli så jävla arg.

Beslutsångest är mitt mellannamn

Ja, jag är både drottingen av Passive-Agressiva OCH jag är en jävel på beslutsångest. Jag fattar inte varför folk inte läser min blogg, jag är en sjukt intressant människa.

I alla fall, var ju på stan innan jobbet, och nu har jag beslutsångest.

Svart

Eller vitt?

Jag lutar nog mot svart, men det vore najs med ett par ljusa skor, för jag har typ inga. Oj oj oj.