Oswalds nya kläder

Det blir mest bilder nu känns det som men det kan ju också vara kul. Ju. Här kommer Oswald i sina sprillans nya kläder som han var och shoppade igår.

Så himla fin body från H&M. Lite puff'ärm var det märkte jag när vi kom hem som inte är så supersnyggt kanske men mönstret är helt bedårande med små små fåglar på. Dör av gulligheten.

En enda önskan

Jag har en enda önskan just nu. Att även mina bilder som står på högkant ska bli 400 pixlar breda, som de horisontella. Har försökt hitta var man skriver in det i koden till designen på min blogg i en timme. Hittart inte.

Okejdå jag önskar två grejer, jag önskar även att Oswald ska vilja sova utan att hänga från min bröstvårta men det verkar ouppnåeligt i dagsläget...

Favoriter

Min favoritbebis och min fånigaste pose

Min och Oswalds favoritpappa

Oswalds favoritpose

Oswalds favoritbok, hjulen på bussenmjukisbok

Min och Oswalds favoritkajsa!

Saker jag inte uppskattar del 1

Min katt har en facebook. Jag uppskattar ICKE när folk som inte är vän med mig vill bli vän med honom, det har jag kanske nämnt förut. En annan sak jag inte heller uppskattar är när folk bjuder in Katten Kirk men inte mig på fester och dyl. via facebookevents. NICHT OK, okej?

(iofs kanske jag får skylla mig själv - vem vill hänga med nån som gjort en facebook åt sin katt liksom?)

Typ som när ens gravida fru dör för att man råkade strypa henne med sina mörka sithkrafter ni vet

Om det här var jag när Katten rev sönder min deklarering:



Så var det här jag när jag nyss skulle poppa popcorn och LOCKET TILL POPCORNBURKEN FASTNADE!!!!!!!!

Men jag fick loss det sen så det löste sig.

Sin första potatis

Min syster Cecilia tycker att det äckligaste som finns är ungar med mat över hela ansiktet och det dummaste som finns är folk som skickar bilder på sina tomtegrötskladdiga ungar som julkort. Jag tycker också det är lite dumt för jag inser att det nog bara är vi som är föräldrar åt de små åbäkena som tycker de är gulliga med potatismos runt hela munnen. Men skitsamma, här har ni Oswald med ansiktet fullt med potatis vid sin första riktigare måltid. Han hälsar att det var rätt gött.

Varsågoda.

Pungråtta kan du va själv.

Det verkar vara många som hittar hit tack vare sitt intresse för pungråttor! Undrar hur många av dem som upptäcker vilken utmärkt blogg det här är och börjar följa den, haha.

Btw, vad är oddsen för att FYRA personer först googlat "ful pungråtta" och sen hamnat här?

Vakenbebis

Den här killen (den mindre modellen alltså) har efter att ha varit superlätt att stoppa i sängen börjat VÄGRA sova längre stunder såvida han inte ligger i famnen eller i en vagn som rullar. Lite irriterande för man får ju inte så mycket gjort med en unge på armen men jag är ju van. Har hela tiden tyckt det där sovandet har varit för bra för att vara sant ändå.

Är han inte fin i sin pingvintröja och mössa förresten? Han blev dock lite kall om benen och fötterna, det är kanske dags att börja med den tunnare overallen nu...

Leka i gymmet. Bilden snurrade sig av sig självt, gissar på att det är jäkla blogger som strular som vanligt...

Plugget suger bebisöronvax duger (i nödfall)

Imorgon ska jag till skolan igen för första gången sen i maj tror jag. Jag läser en liten liten 3 poängskurs som jag missade i våras eftersom den sammanföll med att jag fick beskedet att jag var gravid och hade lite svårt att koncentrera mig då. Sen hade jag ju visserligen svårt att koncentrera mig resten av terminen också, men alltså. Det är väl faktiskt inte så konstigt? Så nu ska jag försöka läsa ikapp litegrann så jag åtminstone har en chans att få csn i vår... Den här kursen består egentligen bara av en skrivuppgift och ett seminarium, och detta seminarium ska jag på imorgon. Jag är dönervös! Har ju aldrig ens sett mina kurskamrater tänk om de är superdupersmarta och tycker jag är världens enfaldigaste idiot till white trash-morsa liksom. Är nästan lika nervös som när jag skulle till universitetet första gången förra hösten. Det är ett drygt år sen men känns som en livstid, så himla knäppt (fast det är ju typ fyra Oswald-hittills-livstider).

I alla fall! Ni vet det där med att man liksom gör vad som helst hellre än pluggar? I förmiddags tog jag nog priset när jag hellre rengjorde Oswalds öron SUPERNOGA än pluggade. De var jättevaxiga kan jag informera er om.

Fotogenique bebis

Idag tog jag tusen bilder på Oswald, typ alla såg ut såhär:

Eller såhär...

Men en och annan såg ut såhär:

Eller såhär:


Eller kanske såhär till och med! Värsta posern, det var inte meningen faktiskt. Här ser man även vår nya sovrumstapet.


Och så blev det tydligen en bild på mig när jag spikar upp en hylla. Ser dösnett ut ser jag men det blev ganska rakt faktiskt.

Blä

Idag är en sån där dum dag. Ingen lust och tråkigt väder och bara skit. Hade glass kvar från igår men den är redan uppäten tyvärr. Skickade in en värdelös skoluppgift. Oswald bara bråkar (fast nu sover han, ska väl vara nöjd med det i alla fall).

Det enda som varit särskilt kul idag var imorse när jag vaknade och gick på toa och fann att jag måste ha glömt sätta i toarullen i hållaren igårkväll. För någon hade nämligen lämnat en liten illustration på toapappersrullen:

(Niklas när han ger Julia fingret för att hon inte satt i toapappret i hållaren. Av Niklas)

Haha färga texten

Sitter hos mina föräldrar och pluggar medan mamma och min lillasyster är ute med Oswald i vagnen. Det går rätt bra faktiskt, men kom just på en grej:

Jag kände just att jag skulle behöva gå på toa. Kom då osökt att tänka på, om jag skulle låta bli och istället fortsätta skriva, skulle min nödighet då färga texten och göra att den uppfattas som lite bajsnödig, sådär som man kan känna ibland när man läser försök till akademiskt skrivande?

Mvh En som undrar

Matchad

Oswald matchar tröjan med kvällslektyren.

Ikväll har Niklas och jag ätit godis och sett på Jane Eyre. Det var fina miljöer och kostymer men filmen i sig var trist och platt tyckte jag. Boken är ju så sjukt bra och medryckande men filmen kändes mest sentimental, rörig och svår att hänga med i.

Vad jag haft för mig idag

Försöker få in ett skåp där det om man ska vara petig egentligen inte alls får plats.

*AMEN DET SKA GÅÅÅ GAAARRRGGGGHHHHHHHHHHHHH*

Nä skåpet är inte så snyggt men jag gillar modellen. Funderar på om man skulle kunna göra som Onekligen gjort med sin sons byråer, målarna lämnade nämligen en och en halv rulle av den nya tapeten kvar när de stack förut. Men går det att fästa på plastigaste plast tror ni? Det skulle nog kunna bli himla fint tror jag trallalla.

Snäll kille 2011

Idag var mina kompisar Kajsa och Johannes här och åt sin lunch, de går nämligen i skolan precis nära, Grafisk design och kommunikation. När de gick sa Niklas "det kan inte vara så kul att träffa Kajsa ändå, vad gör hon om dagarna liksom, pluggar flashig utbildning och bygger karriär - och vad gör du, spelar My Horse*". Man bah, tack.

(*en app till iPad där man tar hand om en dataanimerad häst, lite som typ farmville och Happy Aquarium på facebook)

Jag kanske blir lite osunt upprörd

Kolla bara hur han lider! Idiot.

Våra Werther-relaterade lidanden är äntligen över

Av någon anledning förutsätter jag att alla som någon gång tvingats läsa Den unge Werthers lidanden av Goethe delar det passionerade (man kan nästan säga lidelsefulla!) hat jag hyser för sagda bok. För er som har lyckan att inte vara så bevandrade inom den tyska sturm und drang-romantiken (jag är inte särskilt insatt själv men det lilla jag vet räcker) kan jag beskriva bokens handling ungefär såhär. Needy_och_gnällig_kille_1774 gnäller och är needy och tar slutligen livet av sig (inte en sekund försent). För att illustrera det hat jag riktar mot boken kan jag skriva en topp tre-lista över vilka potentiella scenarion som mest skulle göra mig övertygad om att jag misslyckats som förälder.

3. Oswald väljer fordonslinjen i gymnasiet

2. Oswald blir nazist

1. Oswald gillar Den unge Werthers lidanden.

Vad var det jag skulle komma till nu då? Jo, alla er som också tvingats analysera denna litterära dynga kan jag glädja med att kommande generationer antagligen kommer slippa detta eftersom min vän Joel liksom fångat essensen på ett välformulerat men kort och koncist sätt. Klicka på bilden så blir den större!

Gleebesviken

Är det nån mer här som kollar på Glee? Vad tycker ni om den nya säsongen såhär långt? Än så länge är jag rätt besviken nämligen, tycker det varit tråkiga låtar och tråkiga intriger. Jag vet inte, det kanske är för att det känns gjort nu på något sätt? Det var ju kul när de gjorde Golddigger i körtappning andra avsnittet av första säsongen för då hade man inte sett det förr, men nu är det gjort liksom. Vad tror ni? Kommer det bli bättre? Och nån mer som stör sig på att när Quinn skulle sluta vara badgirl så slutade hon ha rosa hår, man kan väl vara en bra person ändå liksom, jag hade rosa hår i en period och var skitmesig och präktig.

Pengar suger

495 euro. Hur kan det vara så dyrt?
(Mulberry)

Rulla fram

Idag har jag gjort

1. massor av hummus och

2. massor av snickerskaka

och idag har jag ätit

1. massor av hummus samt

2. massor av snickerskaka.

Nu mår jag skitilla och det känns som om jag ska kunna rulla fram. Apropå rulla fram så vände Oswald på sig för första gången idag och efter det lade jag honom på magen flera gånger för att det såg så kul ut. Han rullade över på ryggen om och om igen. När Niklas kom hem vägrade han dock visa. Det är som med skrattandet, han vägrar göra om det också... Been there done that liksom.

Bebisinfo

Jag hittade en skojig föda barn-lista på Onekligens graviditetsblogg. Listan är ju rätt inaktuell nu för min del nu kanske men skitsamma. Är ni kvackelmagade kanske ni inte ska läsa't!

1. När fick du reda på att du var gravid?
Den 15:e februari, vecka 21+4.

2. Hur gammal var du?
21 år, nästan 22.

3. Hur tog din partner det?
Väldigt bra med tanke på omständigheterna (t.ex. att han inte var min partner at the time)

4. Mådde du mycket illa?
Jag mådde skitilla under typ hela november och halva december men då visste jag ju inte att jag var preggers. Spydde en hel helg också, det sög.

5. Var du känslig?
Eh ja. Fast mer argsint än känslig kanske. Men sista veckorna gjorde jag typ inte annat än tjöt och tyckte synd om mig själv...

6. När kände du bebisens första sparkar?
14 februari, dagen innan jag fick veta att jag var gravid. Jag hoppades att det var gaser men det var det ju inte. Det var Oswald som inte uppskattade att jag hade laptopen på magen för då blev det så varmt där inne...

7. Var du ofta orolig?
Jag var förstås rätt orolig för huruvida jag skulle reda ut det hela, men inte så ofta för bebisen där inne. Den levde ju om så till vida pass att man visste att han var vid liv och sådär.

8. Sparkade bebisen mycket?
Ja, speciellt sent på kvällarna och när man hade datorn på magen. Han reagerade även på en av mina klasskamraters röst...

9. När började du läcka bröstmjölk?
Det minns jag inte men ganska snart efter att jag fick reda på att jag var gravid. Jag hade nog läckt pyttepyttelite innan också som stelnade i bröstvårtorna som jag trodde var vitt ludd från bhn... -_-

10. Fick du bristningar?
Ja massor. Det var det tråkigaste med graviditeten tycker jag, om jag får vara så ytlig... Har lila tigerränder på hela magen och även en bit ner på låren.

11. Blödde du någon gång?
Inte förrän efter förlossningen. Barnmorskan som förlöste mig såg ut som galen mördare med sitt blodiga förkläde...

12. Hur många ultraljud gjorde du?
Fem. Två dagen jag fick reda på graviditeten, det första var med en maskin som var gjort för att användas tidigare i graviditeten så läkaren som gjorde det kunde inte fastställa ålder på bebisen så då fick vi göra ett till. Då valde jag att inte titta på skärmen för det var för läskigt plus att jag inte ville se det ifall jag skulle bestämma mig för att göra abort, vilket ju nu känns helt absurt förstås. Sedan fick vi göra ett till när Niklas var med två veckor senare eller nåt sånt, då tittade vi båda två och jag tyckte bebisens hjärta såg ut som en splashande Magikarp... Sedan fick vi göra ett tredje mot slutet av graviditeten för att jag hade så mycket vatten i magen att barnmorskan hade svårt att känna hur ungen låg där inne, och på själva förlossningsdagen gjorde en läkare ett ultraljud för att kolla om vattnet verkligen hade gått. Trots att hon var den enda läkaren var hon i särklass den som var sämst av alla som gjort ultraljud på mig, hon har väl inte lika mycket träning förstås men ändå.

13. Hur ville du att din förlossning skulle se ut?
Jag ville ha all bedövning som gick att få, inte vara bajsnödig och att barnmorskan skulle torka av ungen allt äckligt klegg innan hon skickade över den till mig. Det enda som slog in var att hon torkade av ungen men det var bara för att jag sa åt henne på skarpen när hon började veva med honom åt mitt håll. Och han var fortfarande lite slemmig tyckte jag allt.

14. Hur började din förlossning?
Den började med att vattnet gick över Niklas matta som numera ligger kemtvättad och fin i vårt gemensamma vardagsrum. Niklas tror fortfarande att jag kissade på mig men det gjorde jag minsann inte alls! Jag ringde till förlossningen och de sa åt mig att chillaxa så jag gick hem (med Niklas badhandduk virad runt midjan och inga andra kläder på underkroppen eftersom de var fulla med fostervatten, som tur är var det bara ett kvarter att gå) och kollade på Harry Potter and the Deathly Hallows I.

15. Hur många timmar tog förlossningen?
Från att vattnet gick tills Oswald var ute tog det 15,5 timme.

16. Födde du vaginalt eller med kejsarsnitt?
Vaginalt.

17. Hur mycket var du öppen när du kom in?
Första gången vi kom in var det inte öppet alls typ, nästa gång var det sju cm vill jag minnas.

18. Vilken smärtlindring tog du?
Ingen. Det hanns inte med någon epidural och lustgasen var inget att ha mer än att det var skönt att ha masken att hålla i.

19. Dragen med sugklocka?
Nej, tack gode gud.

20. Hur lång tid tog det att krysta ut bebisen?
36 minuter. Vi satte igång med det precis klockan elva och 23:36 var han ute.

21. Blev det komplikationer?
Nä det gick oförskämt bra.

22. Vad tyckte du var jobbigast?
Att jag inte hann få någon bedövning. Jag kände mig lurad på min bedövning av förlossningspersonalen som ju hävdade att det inte alls var dags ännu utan skickade hem oss fast jag var övertygad om att det var på gång... Vet att det är barnsligt men det kommer jag aldrig glömma, är väldigt långsint.

23. Var du rädd för något?
i öppningsskedet kändes det som att det aldrig skulle ta slut, och jag var rädd att det skulle bli ännu värre under själva krystandet... Men själva bebisutpressandet tyckte jag inte gjorde särskilt ont alls faktiskt, kanske för att jag var så fokuserad på att ungen skulle ut så jag fick sova nån gång.

24. Skrek du?
Jag tror att jag mer stånkade och gurglade... GNNNNNNNNNNNNNNNNNNNHHH! GUUUUUUUUUUURRRRRRRRRRRRGGGGGGHH. typ.

25. Hur många var inne i förlossningsrummet?
Niklas och mamma plus lite olika barnmorskor och sköterskor, de bytte ju av varandra lite och sådär. Hon som förlöste mig tillslut var jättebra och en till, resten tyckte jag var rätt jobbiga eller hopplösa...

26. Hade du någon nära med dig?
Niklas och mamma.

27. Fick du sys?
Jepp, en del, vet inte hur många stygn men mest invändigt så att säga...

28. Vilken vecka födde du i?
Vecka 37+3 eller nåt sånt.

29. Vad var vikt och längd på bebisen?
3605 gram tung och 50 eller 51 cm lång, minns inte riktigt just nu...

30. Ammar du?
Jepp, det går bra.

31. Hur gammal är bebisen nu?
3 månader och 3 veckor på onsdag.

32. Vad tyckte du om förlossningen?
Det gick väldigt bra, jag hade nog tur med det biologiska så att säga. Sjukvårdens insats gav jag dock inte jättemycket för.

33. När kommer nästa barn?
Nej vet ni vad, jag kan inte förstå hur någon klarar av att mer än ett barn i taget...

Morr

Vet ni vad jag blir arg på? Jo jag blir himla irriterad när man får ett mail där det står "woop woop vi har skickat ditt paket nu!" och sen när man söker på det angivna kolliidt (konstigt ord) på postens hemsida visar det sig att paketet inte alls är skickat utan det står bara "Elektronisk förhandsinformation mottagen" vilket betyder att paketet inte alls är skickat ännu! Jag hoppades på att få det här paketet till imorgon då jag ska ut på galej och tänkte att det var ganska stor chans att det skulle komma fram i tid eftersom jag fick mail om att det skickats på måndagen. Men eftersom det fortfarande inte skickats iväg är det väl inte så stor chans kanske. Blä!

Nu när det är lite kallare ute har vi bäddat med ordentligt täcke och Oswalds tjusiga muminsängkläder i vagnen.

I fotändan skymtar den superfina mormorsrutefilten som Fannys extramamma Anna virkat åt Oswald, hur fin som helst verkligen!

Other news är att Oswald skrattade för första gången igårkväll. Det lät lite som en blandning av när han säger aguuu och hickar och var dögulligt och väldigt smittande. Idag har jag försökt få honom att skratta igen genom att göra mig till på de mest ovärdiga sätt men utan resultat...

Det finns ingen gulligare unge OK?

Jag beställde höst- och vinterkläder åt Oswald för ett tag sen och köpte då bl.a. matchande mössa, halsdukskrage och vantar. Jag ångrade mig dock lite efteråt för att jag beställt dem i blått, det kändes lite könsstereotypt och trist. så jag övervägde att skicka tillbaka dem när de kom. Tills jag fick hem dem idag och Oswald fick prova mössan. Då kände jag att de här, de behåller vi.

Dag 2: min första kärlek

Nu har det gått alldeles för lång tid så vi kör den här lite snabbt. När jag var elva år var jag kär i en kille i sexan som pratade skånska, var tandpetarsmal och hade jättemycket häng. Och Wu Tang-byxor. Jag och min bästis stalkade honom. Nästa!

Uppföljning av portkodsgrejen

Igårkväll var jag ut på galej för första gången på tusen år. Fatta hur snopen jag blev när jag kom hem, konstaterade att portkoden inte funkade (YES!) och försökte öppna med nyckeln... och det inte gick. Med någon av nycklarna. "Där fick jag för att jag varit ute och roat mig istället för att passa Oswald" tänkte jag först. Sen gick jag in via gården istället.

Jag vet dock fortfarande inte när det låstes men jag antar att det var vid nio som på alla andra ställen (utom mitt förra hus där det var nån gång mellan halv och kvart i nio alla dagar utom söndagar då det var låst hela dagen men låstes upp nån gång mitt i natten av någon outgrundlig anledning)

Jag var superuppklädd...

JÄÄÄ

Ros till Östgötatrafiken

"Jag ska skriva till Östgötatrafiken och berätta att jag uppskattar buss 115. Den är en frisk fläkt i kollektivtrafiken!" - Niklas om att man inte bara ska klaga utan komma med ros också (och att alla bussar suger utom 115...)

Hur man vet att man inte har något liv.

Eller okej, definiera liv liksom men när jag brukade säga att jag inte hade något liv brukade det innebära att jag inte varit ute och festat på en vecka eller så. Häromdagen insåg jag att jag inte handlat på systemet sedan januari och förut idag när jag öppnade porten för att köra ut barnvagnen funderade jag över när portkoden slutar fungera, om det är efter nio som i mitt gamla hus. Då insåg jag också att jag inte varit utanför lägenheten efter klockan sex på kvällen en enda gång sedan vi flyttade hit för över två veckor sedan. Hoppsan.

Och nu... *trumvirvel*

Bilder på Oswald!

Oswald hade en lite för liten tshirt, magen fick inte riktigt plats varken i tröjan eller i byxorna.

Liksvept.

Oswald i sin snygga elefantbadrock med matchande tofflor.

Oswald och Niklas på spårvagnen.

Och slutligen, gömma sig i pappas kavaj.

AMEEH!

Ibland blir man ju less alltså. Vi har försökt få Oswald att använda napp igen, han var förkyld väldigt länge och kunde inte andas med nappen inne och sedan dess verkade han ha glömt hur man nappar typ. Vi har försökt och försökt men det har bara inte funkat. Sen idag kom jag på den schyssta idén att testa ett annat märke på napp och tro fan att det funkar hur bra som helst helt plötsligt! Att jag inte tänkte på det lite tidigare...

Nöjd nappare...

All imse vimse spindel and no play makes Julia... äh ni fattar

Det sämsta med att vara föräldraledig är helt klart att man har så jäääävla tråkigt. Alltså jag älskar verkligen Oswald över allt annat, men hans lista över grejer han gillar går såhär:

1. Bröst

2. Spegla sig

2. Den där sången som går "i ett hus vid skogens slut liten tomte tittar ut" (den är ju bara SÅÅÅ rolig alltså, och RÖRELSERNA, hohoho outrageous, right?!)

och ja, det blir ju lite enformigt i längden. Samtidigt kan jag ju liksom inte hitta på så mycket annat för det känns som att så fort jag sätter igång med ett projekt så kräver han min fulla uppmärksamhet omedelbums. Idag när jag blev trött på att sjunga sånger med rörelser till (medan Oswald ser så glad ut att dreglet sprutar, skönt att man åtminstone har en bra publik) tog jag med mig Oswald ut och... köpte diskmedel. Fyfan alltså.

Play it again mamma!

Dag 1: Om mig (och inte Julia Ceasar)

Det här är den presentationen jag påbörjar idag, det är därför det tagit hela dagen för mig att skriva det här. När jag gick i gymnasiet var det här med att skriva presentationer av mig själv lite mig favoritgrej, jag skrev med jämna mellanrum kontaktannonser som jag la upp på bilddagboken där jag beskrev precis hur förträffligt fyndig och charmig jag faktiskt är. Att jag också är ganska självupptagen nämnde jag inte i annonserna men det bör ju ha framgått för den med någorlunda okej slutledningsförmåga.

Nu är det lite svårare. Jag skulle kunna ljuga och skriva att det nog är för att jag blivit lite mer ödmjuk med åren (let's face it, jag tycker innerst inne fortfarande att jag är awesome och de som inte tycker det har bara inte fattat grejen ännu typ som att man inte gillade öl egentligen när man var sexton men låtsades att man tyckte det var gott för att inte verka töntig tills man en vacker dag vant sig vid smaken och insåg att det inte var så dumt i alla fall, eller ja fast inte riktigt så. Kanske snarare som när man dissade Håkan Hellström för han sjöng ju faktiskt falskt och det var bara småtjejer som lyssnade på skiten men sen blev det helt plötsligt okej igen att gilla honom och då kunde man helt plötsligt skråla med i varenda låt för att man lyssnat på honom i smyg därhemma? Nä inte så heller men äh ni fattar!) men jag skulle tro att det helt enkelt dels är att jag inte är alls lika påhittig som jag var då och sen inte känner ett lika stort behov att framstå som en rolig och fyndig person. Orkar inte riktigt anstränga mig lika mycket kanske.

Nä, det här får bli sista versionen av den här himla presentationen. Man kan inte skriva hur många presentationer som helst, jag kanske skrev slut på min kvot redan när jag var sjutton. Här har ni istället några länkar till gamla inlägg som faktiskt representerar mig som person väldigt bra istället:

Fredagsgodis kan du va själv!

Om man inte har självförtroende nog att tycka man är bra kan man alltid jämföra sig med andra

Om att vara lantis by heart

och om att vara så jävla klantig

En hel månad IGEN

För typ tusen år sen innan jag visste att jag var gravid startade jag på en sån där lista, ni vet med trettio ämnen som man skulle avhandla med ett inlägg om dagen i bloggen. Jag tappade tråden efter första inlägget (där man skulle presentera sig själv) men tänkte att nu när jag blivit lite dålig på att uppdatera efter barnafödande and what not och nu när Oswald faktiskt inte vill hänga om halsen på mig tjugofyra sju så kanske man ska testa igen. Jag börjar från början igen så jag får fundera på vem som var min första kärlek egentligen.

Motsatsen till längta tillbaka?

Hittade den här bilden i min mobil, den är från veckan innan Oswald föddes:

TITTA PÅ MIN FOT! Den ser ut som en elefantfot eller nåt, den är lika stor som Katten typ! Fyfan vad jag inte saknar de där klossarna alltså... När jag kom hem till mina föräldrar igen nån vecka efter att Oswald var född var mina tofflor (som jag spänt ut remmarna på) helt plötsligt typ två storlekar för stora. Skönt att ha normala fötter igen, även om de faktiskt fortfarande är lite större än de var innan jag blev gravid. Vet inte om det är för att de blev utplattade av att kånka på all extravikt eller nåt...

Not too old.

Är det bara jag som tycker att den här bebismössan från Kappahl är obehagligt lik pedobear på något sätt?

Oswald och hans pappa

när de har far och son-tid.

Spela tv-spel

(det ska börjas i tid)

Och igår fick pappa äntligen hem sin iPad så nu leker de med den istället.

När man hänger med mamma får man läsa bloggar och se på amerikanska tv-serier istället.

Fåfäng bebis

Sedan Oswald blev två månader har bvc tyckt att han ska ligga på magen minst fem minuter om dagen för att träna sin nacke och rygg. Tyvärr tycker inte Oswald det för att ligga på mage är nämligen skittråkigt! Visserligen får han ändå en hel del nackträning eftersom han lyfter huvudet så högt han kan och bara WÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄH, röd som en tomat i det arga hopskrynklade ansiktet. Men det blir aldrig så länge som fem minuter, nej se för mamma orkar inte höra på gapandet. Idag fick jag dock en idé.

Eftersom Oswaldo älskar att se sig i spegeln stöttade jag helt enkelt upp en liten handspegel mot en kudde så han kunde titta på sig själv. Visst, han blev arg efter en stund ändå, men han låg i alla fall och pratade med sig själv ett bra tag innan han skrynklade ihop sig!

Fåfäng redan vid tre månaders ålder...

Ikeamästaren

De senaste 48 timmarna har jag monterat inte mindre än fem ikeamöbler. Okej okej, två av dem var rullgardiner och räknas inte riktigt som möbler men det var inte helt lätt att skruva upp dem så jag räknar dem ändå! Jag är i alla fall himla nöjd och var rätt nöjd under monteringen också även om det kanske inte verkar så när jag står och spottar och svär över att jag inser när jag är på steg femton att jag använde fel skruv i steg två så jag måste plocka isär hela skiten igen.

Däremot har jag knappt packat upp någonting ännu förutom mina kläder och lite köksgrejer men skitsamma. Jag har ju sett till att Niklas har någonstans att ha sina skivor (han har suttit och funderat på vilken hylla han ska ha och vilken ordning han ska ställa sina skivor i sedan vi bestämde oss för att flytta ihop ungefär...)

Pluggångest

Jag sitter och funderar på hur jag ska lösa allt nästa termin. Planen är att jag ska börja plugga igen och Niklas ska vara föräldraledig, men frågan är vad tusan jag ska plugga egentligen. Jag vill läsa bibliotekarieprogrammet på Borås högskola, som finns på distans. Problemet är att man måste ha 60 högskolepoäng sedan innan och jag har ju fortfarande inte avslutat mina studier från vårterminen (graviditetsdemens, kan man inte hålla en tanke i längre än sju sekunder kan man inte skriva hemtentor eller uppsatser...).

I slutet av månaden ska jag gå om en trepoängskurs som jag missade helt i våras och sen tänkte jag försöka göra mina inlämningsuppgifter som jag fortfarande inte lyckats avsluta. Men då har jag fortfarande uppsatsen kvar och den kommer jag inte kunna skriva till i vår, det finns inte en chans. Så. Då är frågan - hur ska jag lösa det här? Ska jag läsa något annat så länge? Just den här distansutbildningen går bara att söka till på vårterminen så missar jag den här våren så måste jag vänta till 2013. Tror ni man kan ordna något slags uppskov och skriva min uppsats under första terminen istället? Utbildningen är bara på halvfart så det borde kunna gå. Ska jag skita i det och försöka hitta ett jobb och jobba ett år istället och låta bli att slösa csn-pengar? Finns det några jobb ens? Fyfan vad jobbigt allt ska vara då!

Tröttast i världen igen

På torsdag flyttar Niklas, Oswald och jag ihop alla tre i en stor tvåa med balkong och badkar. Idag har min pappa och jag kånkat flyttlådor och några möbler till förrådet som hör till den nya lägenheten, för att det ska gå fort på torsdag. Det var så sjukt jobbigt, hade kramp i fötterna förut och nu har jag träningsvärk i låren av allt spring i trapporna, men samtidigt var det faktiskt ganska kul på något sätt. Tycker jag och pappa jobbar bra ihop. Gud vad jag längtar tills flytten är klar dock! I alla fall, jag tycker jag varit duktig så det räcker idag och Oswaldo ligger och snusar med rumpan i vädret i min säng så jag internetfönstershoppar (eller windows-shoppar som en kompis till mig skulle uttryckt det...).

Så bara så ni vet, i höst vill jag ha på mig

gul tröja med hästar,

en jättestor grön väska,

skjorta med HJÄRTAN,

blommiga skor,

randig kjol,

superkonstiga fejkglasögon,

prickiga byxor,

och framförallt en blus med fallskärmar på och peter pan-krage.

Men det kommer det inte bli någon med för sånt räcker faktiskt inte föräldrapenning till. Däremot ska jag se till att Oswald får ha en björnoverall på sig, det känns som en hyfsad kompromiss.

(btw, Niklas och jag är oense om vilket som är bäst, brunbjörnsoverall eller isbjörnsoverall - Niklas hävdar att isbjörnen passar bättre på vintern men brunbjörnen är ju mycket gulligare och förresten sover ju Oswald mest hela tiden så då passar det ju med en björn som går i ide hallå!)