lördag 17 september 2011

Och nu... *trumvirvel*

Bilder på Oswald!

Oswald hade en lite för liten tshirt, magen fick inte riktigt plats varken i tröjan eller i byxorna.

Liksvept.

Oswald i sin snygga elefantbadrock med matchande tofflor.

Oswald och Niklas på spårvagnen.


Och slutligen, gömma sig i pappas kavaj.

fredag 16 september 2011

AMEEH!

Ibland blir man ju less alltså. Vi har försökt få Oswald att använda napp igen, han var förkyld väldigt länge och kunde inte andas med nappen inne och sedan dess verkade han ha glömt hur man nappar typ. Vi har försökt och försökt men det har bara inte funkat. Sen idag kom jag på den schyssta idén att testa ett annat märke på napp och tro fan att det funkar hur bra som helst helt plötsligt! Att jag inte tänkte på det lite tidigare...


Nöjd nappare...

tisdag 13 september 2011

All imse vimse spindel and no play makes Julia... äh ni fattar

Det sämsta med att vara föräldraledig är helt klart att man har så jäääävla tråkigt. Alltså jag älskar verkligen Oswald över allt annat, men hans lista över grejer han gillar går såhär:

1. Bröst
2. Spegla sig
2. Den där sången som går "i ett hus vid skogens slut liten tomte tittar ut" (den är ju bara SÅÅÅ rolig alltså, och RÖRELSERNA, hohoho outrageous, right?!)

och ja, det blir ju lite enformigt i längden. Samtidigt kan jag ju liksom inte hitta på så mycket annat för det känns som att så fort jag sätter igång med ett projekt så kräver han min fulla uppmärksamhet omedelbums. Idag när jag blev trött på att sjunga sånger med rörelser till (medan Oswald ser så glad ut att dreglet sprutar, skönt att man åtminstone har en bra publik) tog jag med mig Oswald ut och... köpte diskmedel. Fyfan alltså.


Play it again mamma!

Dag 1: Om mig (och inte Julia Ceasar)

Det här är den presentationen jag påbörjar idag, det är därför det tagit hela dagen för mig att skriva det här. När jag gick i gymnasiet var det här med att skriva presentationer av mig själv lite mig favoritgrej, jag skrev med jämna mellanrum kontaktannonser som jag la upp på bilddagboken där jag beskrev precis hur förträffligt fyndig och charmig jag faktiskt är. Att jag också är ganska självupptagen nämnde jag inte i annonserna men det bör ju ha framgått för den med någorlunda okej slutledningsförmåga.

Nu är det lite svårare. Jag skulle kunna ljuga och skriva att det nog är för att jag blivit lite mer ödmjuk med åren (let's face it, jag tycker innerst inne fortfarande att jag är awesome och de som inte tycker det har bara inte fattat grejen ännu typ som att man inte gillade öl egentligen när man var sexton men låtsades att man tyckte det var gott för att inte verka töntig tills man en vacker dag vant sig vid smaken och insåg att det inte var så dumt i alla fall, eller ja fast inte riktigt så. Kanske snarare som när man dissade Håkan Hellström för han sjöng ju faktiskt falskt och det var bara småtjejer som lyssnade på skiten men sen blev det helt plötsligt okej igen att gilla honom och då kunde man helt plötsligt skråla med i varenda låt för att man lyssnat på honom i smyg därhemma? Nä inte så heller men äh ni fattar!) men jag skulle tro att det helt enkelt dels är att jag inte är alls lika påhittig som jag var då och sen inte känner ett lika stort behov att framstå som en rolig och fyndig person. Orkar inte riktigt anstränga mig lika mycket kanske.

Nä, det här får bli sista versionen av den här himla presentationen. Man kan inte skriva hur många presentationer som helst, jag kanske skrev slut på min kvot redan när jag var sjutton. Här har ni istället några länkar till gamla inlägg som faktiskt representerar mig som person väldigt bra istället:

Fredagsgodis kan du va själv!

En hel månad IGEN

För typ tusen år sen innan jag visste att jag var gravid startade jag på en sån där lista, ni vet med trettio ämnen som man skulle avhandla med ett inlägg om dagen i bloggen. Jag tappade tråden efter första inlägget (där man skulle presentera sig själv) men tänkte att nu när jag blivit lite dålig på att uppdatera efter barnafödande and what not och nu när Oswald faktiskt inte vill hänga om halsen på mig tjugofyra sju så kanske man ska testa igen. Jag börjar från början igen så jag får fundera på vem som var min första kärlek egentligen.

måndag 12 september 2011

Motsatsen till längta tillbaka?

Hittade den här bilden i min mobil, den är från veckan innan Oswald föddes:

TITTA PÅ MIN FOT! Den ser ut som en elefantfot eller nåt, den är lika stor som Katten typ! Fyfan vad jag inte saknar de där klossarna alltså... När jag kom hem till mina föräldrar igen nån vecka efter att Oswald var född var mina tofflor (som jag spänt ut remmarna på) helt plötsligt typ två storlekar för stora. Skönt att ha normala fötter igen, även om de faktiskt fortfarande är lite större än de var innan jag blev gravid. Vet inte om det är för att de blev utplattade av att kånka på all extravikt eller nåt...

söndag 11 september 2011

Not too old.


Är det bara jag som tycker att den här bebismössan från Kappahl är obehagligt lik pedobear på något sätt?

Oswald och hans pappa

när de har far och son-tid.

Spela tv-spel

(det ska börjas i tid)

Och igår fick pappa äntligen hem sin iPad så nu leker de med den istället.

När man hänger med mamma får man läsa bloggar och se på amerikanska tv-serier istället.

fredag 9 september 2011

Fåfäng bebis

Sedan Oswald blev två månader har bvc tyckt att han ska ligga på magen minst fem minuter om dagen för att träna sin nacke och rygg. Tyvärr tycker inte Oswald det för att ligga på mage är nämligen skittråkigt! Visserligen får han ändå en hel del nackträning eftersom han lyfter huvudet så högt han kan och bara WÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄH, röd som en tomat i det arga hopskrynklade ansiktet. Men det blir aldrig så länge som fem minuter, nej se för mamma orkar inte höra på gapandet. Idag fick jag dock en idé.

Eftersom Oswaldo älskar att se sig i spegeln stöttade jag helt enkelt upp en liten handspegel mot en kudde så han kunde titta på sig själv. Visst, han blev arg efter en stund ändå, men han låg i alla fall och pratade med sig själv ett bra tag innan han skrynklade ihop sig!


Fåfäng redan vid tre månaders ålder...

tisdag 6 september 2011

Ikeamästaren

De senaste 48 timmarna har jag monterat inte mindre än fem ikeamöbler. Okej okej, två av dem var rullgardiner och räknas inte riktigt som möbler men det var inte helt lätt att skruva upp dem så jag räknar dem ändå! Jag är i alla fall himla nöjd och var rätt nöjd under monteringen också även om det kanske inte verkar så när jag står och spottar och svär över att jag inser när jag är på steg femton att jag använde fel skruv i steg två så jag måste plocka isär hela skiten igen.

Däremot har jag knappt packat upp någonting ännu förutom mina kläder och lite köksgrejer men skitsamma. Jag har ju sett till att Niklas har någonstans att ha sina skivor (han har suttit och funderat på vilken hylla han ska ha och vilken ordning han ska ställa sina skivor i sedan vi bestämde oss för att flytta ihop ungefär...)

lördag 3 september 2011

Pluggångest

Jag sitter och funderar på hur jag ska lösa allt nästa termin. Planen är att jag ska börja plugga igen och Niklas ska vara föräldraledig, men frågan är vad tusan jag ska plugga egentligen. Jag vill läsa bibliotekarieprogrammet på Borås högskola, som finns på distans. Problemet är att man måste ha 60 högskolepoäng sedan innan och jag har ju fortfarande inte avslutat mina studier från vårterminen (graviditetsdemens, kan man inte hålla en tanke i längre än sju sekunder kan man inte skriva hemtentor eller uppsatser...).

I slutet av månaden ska jag gå om en trepoängskurs som jag missade helt i våras och sen tänkte jag försöka göra mina inlämningsuppgifter som jag fortfarande inte lyckats avsluta. Men då har jag fortfarande uppsatsen kvar och den kommer jag inte kunna skriva till i vår, det finns inte en chans. Så. Då är frågan - hur ska jag lösa det här? Ska jag läsa något annat så länge? Just den här distansutbildningen går bara att söka till på vårterminen så missar jag den här våren så måste jag vänta till 2013. Tror ni man kan ordna något slags uppskov och skriva min uppsats under första terminen istället? Utbildningen är bara på halvfart så det borde kunna gå. Ska jag skita i det och försöka hitta ett jobb och jobba ett år istället och låta bli att slösa csn-pengar? Finns det några jobb ens? Fyfan vad jobbigt allt ska vara då!

lördag 27 augusti 2011

Tröttast i världen igen

På torsdag flyttar Niklas, Oswald och jag ihop alla tre i en stor tvåa med balkong och badkar. Idag har min pappa och jag kånkat flyttlådor och några möbler till förrådet som hör till den nya lägenheten, för att det ska gå fort på torsdag. Det var så sjukt jobbigt, hade kramp i fötterna förut och nu har jag träningsvärk i låren av allt spring i trapporna, men samtidigt var det faktiskt ganska kul på något sätt. Tycker jag och pappa jobbar bra ihop. Gud vad jag längtar tills flytten är klar dock! I alla fall, jag tycker jag varit duktig så det räcker idag och Oswaldo ligger och snusar med rumpan i vädret i min säng så jag internetfönstershoppar (eller windows-shoppar som en kompis till mig skulle uttryckt det...).

Så bara så ni vet, i höst vill jag ha på mig

gul tröja med hästar,
en jättestor grön väska,

skjorta med HJÄRTAN,

blommiga skor,

randig kjol,

superkonstiga fejkglasögon,

prickiga byxor,

och framförallt en blus med fallskärmar på och peter pan-krage.


Men det kommer det inte bli någon med för sånt räcker faktiskt inte föräldrapenning till. Däremot ska jag se till att Oswald får ha en björnoverall på sig, det känns som en hyfsad kompromiss.

(btw, Niklas och jag är oense om vilket som är bäst, brunbjörnsoverall eller isbjörnsoverall - Niklas hävdar att isbjörnen passar bättre på vintern men brunbjörnen är ju mycket gulligare och förresten sover ju Oswald mest hela tiden så då passar det ju med en björn som går i ide hallå!)

måndag 8 augusti 2011

Kom och köp osv

Här lägger jag upp lite traderaauktioner nu och då, kan ju vara värt en titt. Just nu en blommig klänning och en leopardkofta (Niklas höll på att reta ihjäl mig för min andra leopardkofta som jag sålde för nån vecka sen, får försöka skicka iväg den här innan han märker att jag har en till) ligger uppe och snart ska jag lägga upp en rutig skjorta med tv-spelsdetalj och ett par pianohängslen. Det ni!

För att det inte ska bli för mycket reklamkänsla tänkte jag även lägga upp en bild på min gulliga unge när han ser ut som om han dansar fram som Frank Sinatra och Gene Kelly i On the Town eller nåt.


Nu (har försökt ladda upp bilden skitmånga gånger men den blir randig hur jag än gör, sorry...)


I framtiden (förhoppningsvis)

lördag 6 augusti 2011

Ett verkligt/overkligt problem

Alltså det här med kommunikation via internet vs telefon och irl. Vad är reglerna egentligen? För ett tag sen när jag klagade över en kompis som aldrig svarade på sms för att han inte hade några pengar på telefonen (hallå vem har ens kontantkort i dagens upplysta samhälle?) för en annan kompis så föreslog jag att den icke-sms-svarande kompisen väl kunde svara via facebook eller nåt om han nu inte kunde svara via sms. Då påstod hon att man inte gör så för att man tydligen inte blandar olika sätt att kommunicera på - t.ex. var det inte okej att diskutera saker man diskuterat på nätet irl. Idag blev jag påmind om detta på något vis och frågade Niklas, som höll med min kompis som inte var för blandning av internet och irl. Jag har helt missat detta och fattar ingenting, VARFÖR? Och var går egentligen gränsen?

Om man stämmer träff via nätet och sedan dyker upp på rätt plats vid rätt tid, är inte det ett slags referens till en tidigare internetkonversation? För ett tag sen skickade Niklas länkar på några snygga affischer till mig på Facebook, måste vi diskutera huruvida vi ska köpa dem till nya lägenheten via mailfunktionen på Facebook nu? Om vi köper dem, får jag kommentera huruvida de passar i vardagsrummet eller ej irl, och hur gör vi om vi ska gå och köpa ramar till dem, ska vi stå inne på Gallerix och diskutera olika kulörer och tjocklekar via facebook i mobilen ELLER? VA!

onsdag 3 augusti 2011

Nu får sommaren vara slut gärna

Det är ju knäppt det här med årstider, man kan längta ihjäl sig efter dem men när det gått några veckor ledsnar man och börjar längta efter nästa. Just nu är jag less på att svettas och längtar efter att dra på mig kappa och halsduk. Den här till exempel:






Fast i den gröna färgen! Den skulle vara himla snygg mot min nygamla, väldigt hennaröda hårfärg. Och min gula mössa. Lika bra att passa på att ha snygga vinterkläder tills man får byta dem mot termobyxor för att kunna vara med och bygga snögubbar och åka pulka och sådär. Vilket jag i och för sig är sjukt pepp på nu när jag tänker efter.



När vi ändå snackar Asos (som kappan är ifrån) är ju de här dödsgulliga också.

lördag 30 juli 2011

Lite hjälp


På grund av att min syster fått jobb utomlands kan hon tyvärr inte ha kvar sin lilla hund Polly och bad mig fråga på bloggen om det är någon som kanske möjligen skulle vilja ha en hund, eller känner någon som kan vara intresserad.

Polly blir ett år den 6 augusti och är en blandning av Chihuahua och Dvärgpincher. Hon är väldigt intelligent och lättlärd och behöver komma till någon som är intresserad av att träna mycket lydnad och kanske till och med agility eller liknande då hon dels älskar att vara duktig men också har ett stort behov av stimulans. Hon har hos min syster mest sprungit ute och lekt lite hipp som happ, och även om hon tycker det är superkul så skulle hon behöva lite mer hjärngympa. Även om hon är liten så orkar hon även gå långa promenader om man gillar det, vilket kanske inte alla små chihuahuor skulle palla.

Polly är en oerhört tillgiven hund när man väl vunnit hennes hjärta, även om hon kan vara lite reserverad till en början. Hon älskar att sitta i knät och "vara med" och bli klappad och gosad med. Viktigt är dock att hon inte är överförtjust i barn, så hon skulle nog helst vilja komma till en barnlös familj. Då Polly är lite ängslig av sig söker hon en lugn och konsekvent matte eller husse med hundvana och gott tålamod.

Om du är intresserad eller känner någon som är, kontakta mig på imraimraimra(at)hotmail(punkt)com, så skickar jag dig vidare till min syster!

tisdag 26 juli 2011

Två helt olika händelser precis samma dag

1. Jag känner att det är blött på min mage (som för övrigt pryds av min alldeles nytvättade kjol). Det visar sig att Oswald passat på att tömma blåsan lite medan han äter. Problemet är bara det att valda delar av hans junk på något vänster hamnat utanför blöjan - som för övrigt, till skillnad från mina och Oswalds kläder, är alldeles torr.

2. Vaknar upp från min lilla eftermiddagslur med Oswald liggandes på min mage. Oswald håller också på att vakna och tittar yrvaket med stora blinkande, lite vindögda, ögon på mig. Och spricker upp i sitt allra vackraste, mest tandlösa leende. Det beror säkert på att han grimaserar lite åt magknip eller nåt sånt, men det känns verkligen som om det är riktat till mig och han är riktigt glad att se mig. Det känns som att ha en sol i magen ungefär.

torsdag 21 juli 2011

Bebishångel

Idag har jag och Oswald varit i Mantorp och Oswald har varit supergnällig. Eller, först sov han bara hela tiden, sen vaknade han och var fly förbannad och ville inte sluta skrika, ens när jag sjöng Macho Man för honom (ni vet Village People-låten, Oswald gillar den av någon anledning och brukar lugna sig om man sjunger den och gör en liten dans till).

Cecilia, min syster, skulle hålla honom och han började skrika igen, då lyfte hon upp honom mot ansiktet och skulle pussa honom. Varpå han sög tag i hennes läppar och började suga på hennes mun! Jag kan avslöja att när han försöker dia på något, varesig det är bröstvårta, finger, armbåge eller i det här fallet, mun, så känns det lite som att stoppa sagda kroppsdel i en dammsugare ungefär. Det är också, precis som med dammsugare, lite knepigt att komma loss.

Vänta bara tills Oswald blir femton och vi kan påminna honom om gången han hånglade upp moster Sillan. Det kommer han få höra så länge han (eller åtminstone jag) lever.

(Oswald när han var tre veckor gammal. Innan ni anmäler mig till socialen för att jag fotograferar istället för att trösta min son när han storbölar så kan jag berätta att när jag tog upp kameran och tryckte av såg han glad ut...)

onsdag 20 juli 2011

Avslappnad pose


Oswald har även hängt lite casual på Arbetets Museums fik med sin farmor, som bjöd på lunch. Jättetrevligt!

Föllsedag

Idag har Oswald och jag varit och firat Malins födelsedag, Niklas skulle också vara med men han var tyvärr tvungen att stanna hemma och testa det nya operativsystemet till Mac. Han hälsar att det var bra med ny snygg bakgrundsbild.

Emelie och Malin och något jordgubbsvin som jag gissar var äckligt, det låter äckligt med jordgubbsvin i alla fall. Jag drack dock ett glas mousserande rosévin, första alkoholen sen februari eller nåt. Klarar mig nog rätt bra utan kom jag fram till, så himla kul är det ju inte även om det var gott.

Joel och Philip. Nillan fastnade inte på bild.

Joel fick hålla Oswald, Oswald var lite skeptisk men helt okej nöjd.

Jag ville också vara med på bild, såhär ser jag ut nuförtiden om ni undrade.


Så många frågor. Vem hade dött, och hade personen i fråga dött klockan 19 eller stängde de kiosken kl 19? Och vem stavar dödsfall döttsfall egentligen?

VAD TRODDE DU?

Allsång på skansen: Ada har legat med...
Niklas: AMEEEH!!!
Allsång på Skansen: ...papiljotter i håret inatt..
Niklas: ...jaha...

måndag 18 juli 2011

Oswalds kanoner

Sorry att det bara är en massa bebistjat, men som mammaledig hänger jag ju bara med Oswald hela dagarna och sådär... I alla fall!

Imorse gick Niklas upp hyfsat tidigt och jag tänkte att Oswald och jag skulle somna om och ha sovmorgon. Det tyckte inte Oswald, kom igen mamma det är ju spark- och vifttajm nu sa han och körde sin morgongympa.


Sen la han sig i Niklas knä och flexade bicepsen.

onsdag 13 juli 2011

Dagens Outfit

Jag känner mig fortfarande rätt sliten och inte särskilt snygg så därför får Oswald bidra med dagens outfit istället. Här klädd i sin mest fashionabla body från American Apparel, som han fick i födelsepresent av min vän Sara som jobbar i deras butik i Stockholm. Den matchades med mörkblå shorts och vita knästrumpor från H&M.


När vi var ute med vagnen passade han dock på att superpoopa, så nu ligger kläderna i tvättkorgen istället och Oswald fick byta om till sin stinkypyjamas och ligger nu och vilar sig på Niklas mage.

tisdag 12 juli 2011

Lugnt och skönt

Det har ju blivit lite dåligt med uppdateringar här, trots att jag tillbringar oerhört mycket tid vid datorn. Detta beror på att jag tycker det är så sjukt jobbigt att skriva med en hand. En hand är också allt jag haft att bjuda på när det kommer till blogguppdateranden eftersom lille Oswald är så himla klängig och hungrig - vissa bebisar sover 20 timmar om dygnet, Oswald äter 20 timmar om dygnet. Nä det var en överdrift men ni fattar grejen.

Hur kommer det sig då att jag uppdaterar nu? Jo förstår ni, idag började jag och Niklas vårt senaste mission, nämligen projekt mata Oswald med nappflaska. Det är nämligen så att jag ska på bio på lördag och då vore det ju bra om Niklas kan mata Oswald ifall han blir akutgrinig, så vi har införskaffat mjölkersättning (jag har inte lyckats pumpa ut någon bröstmjölk åt honom) och en nappflaska som ska vara utformad för att sugtekniken ska vara så lik den bebisarna använder när de ammas som möjligt. Idag provade vi alltså det där med nappflaska för första gången, vilket gick mycket bra - så länge jag var den som matade. Oswald verkar associera Niklas så mycket till alla sina VARFANÄRMATEN-tantrums att han vägrade suga på flaskan. I min famn åt han dock tills han nästan kräktes... Nåja det kommer säkert lösa sig med tiden. I alla fall, sedan han fick sin nappflaskemat (och sedan lite vanlig tutt-mat för han var fortfarande lite hungrig) har han varit supersnäll och o-gnällig, och tänk, han somnade till och med i sin egen säng! Det är över en timme sen och han sover fortfarande, jag gråter nästan av lättnaden! Min och Niklas gissning är att han helt enkelt inte blir riktigt mätt på bara bröstmjölk, så vi ska testa att mata honom med flaska en gång om dagen utöver att jag ammar honom resten av dygnet.

I alla fall, tänk att det kan vara en sån lättnad att få använda båda sina händer! Jag har både diskat och ätit kvällsmat i lugn och ro och dessutom nu också bloggat. Fortsätter det såhär kanske jag till och med kan städa upp i det här råtthålet som fått växa igen successivt sedan vi kom hem från BB. Hoppas ni har saknat mig!

tisdag 21 juni 2011

Hets

Att vara ensam hemma med bebis är krångligare än man kan tro. Hann precis koka nudlar medan Oswald sov, när de var klara hade han dock vaknat och ville äta, när han var klar en knapp timme senare var nudlarna jävligt kalla men det gjorde inget för jag var så sjukt hungrig att jag kunnat äta grus typ. Slängde precis i mig nudlarna och javisst, nu började han skrika igen! Behöver jag ens nämna att jag inte hunnit klä på mig ännu? Tur att Niklas slutar jobba snart...

fredag 17 juni 2011

Övning ger färdighet

Häromsdagen övade Oswald sig på att stoppa in en hel knytnäve i munnen, det gick sådär.


torsdag 16 juni 2011

Mer om barnafödandet

Tack för alla gratulationer och lyckönskningar! Som svar på Elins fråga så kom Oswald, som han ska heta, lite tidigt - vill minnas att det var 37+4. Det normala ska ju vara vecka 38-42, så så himla tidig var han inte, bara det att förstföderskor i allmänhet går över tiden och endast 5% av ungarna kommer ut i vecka 38, eller nåt sånt. Det var lite problematiskt när vi kom till förlossningen eftersom det kändes som att all personalen bara upprepade att det inte var dags i och med att det var första barnet, de ville inte riktigt tro på att vattnet hade gått till exempel utan var tvungna att göra en grymt smärtsam undersökning för att dubbelkolla till exempel.

Naturligtvis gjorde de bara sitt jobb men det kändes ju liksom lite frustrerande för mig eftersom jag ju dels hade känt på mig att han skulle komma tidigt hela tiden och jag var helt övertygad om att jaha, nu kommer bebisen. Klart att de vet bäst men för mig var det liksom så himla självklart att det var dags så för mig kändes det nästan som att de trodde att jag var nån slags barnafödarhypokondriker.

Naturligtvis är man inte på sitt bästa humör när man ska föda barn, men jag är lite besviken över min upplevelse på förlossningen - jag kände mig ifrågasatt och dessutom som en besvärlig patient när jag frågade och var orolig - det känns ju som att det ska vara ganska vanligt bland förstföderskor, speciellt de som, som jag, blivit överraskningsgravida och fått reda på det sent i graviditeten. Naturligtvis är det vardag för alla barnmorskor och undersköterskor på förlossningsavdelningen, men för de som kommer in och föder är det ju kanske en av de största händelserna i ens liv, och för den skull också en av de läskigaste. Det tycker jag inte personalen riktigt tog hänsyn till eller vad man ska säga, och det gjorde mig besviken. Barnmorskan som var med när Oswald kom ut var dock jättebra och fin, så där hade vi i alla fall tur!

Jag vet att jag har flera läsare som är lite nyfikna på det här med graviditet och barnafödande och om ni vill fråga saker om min upplevelse så är ni jättevälkomna! Jag tar inte illa upp och om det är nåt jag inte vill besvara så låter jag helt enkelt bli såklart.

Här kommer lite mer bilder för att jag inte kan låta bli att skryta med min supergulliga pruttmaskin:


Oswald visar hur skåpet ska stå.



Pruttminen.

I brist på BD-bebiströjor får han nöja sig med Panda Power så länge!

lördag 11 juni 2011

Sk babylycka

Hej hej, nu har det dröjt igen men det har varit lite fullt upp. Först var jag i Mantorp och var hund- och hästvakt en dryg vecka och sen hux flux tisdagen den 7e juni bestämde sig min och Niklas bebis för att titta ut. Vi fick komma hem ifrån BB igår och nu tänkte vi chilla järnet ett bra tag framöver. Bloggningen kommer nog fortsätta vara dålig dessvärre men tror ni har förståelse för det va.

I tisdags vaknade jag vid sju av att det liksom knäppte till i ryggen, gick på toa och noterade att jag hade en konstig flytning som kanske kunde vara slemproppen, gick och la mig igen och sa inget till Niklas för jag tyckte det var onödigt att stressa upp honom i onödan. Hade lite ont men mest som kraftig mensvärk. Tre kvart senare reste jag mig dock upp och då gick vattnet, tänk Sagan om de två tornen-filmen när enterna bah RELEASE THE RIVER!!!!. Så var det typ. Vi åkte in framåt eftermiddagen men blev hemskickade igen, kom tillbaka någon timme senare och då var det öppet 7 cm och försent för epidural och bara att vänta och vänta på att det skulle bli färdigöppet. Väl där ville bebisens huvud inte riktigt peka åt rätt håll, så vi väntade och väntade tills klockan blev elva på kvällen och barnmorskan sa att nu tusan kör vi hära, och jag sa att jahapp då ser vi till att han är ute innan det blir imorgon, för jag var så förbannat trött och ville bara få sova nån gång (bästa motivationen, skit i ungen liksom jag vill sova) och mycket riktigt, 23:36 den 7 juni föddes vår lille larvige bajsmaskin till son, 51 cm lång och 3605 gram tung, eller lätt kanske.















Vi är förstås så himla stolta och glada och det där skitlarviga som alla säger om att man inte kan fatta hur fantastiskt det är att bli förälder och hur mycket man älskar sin unge är förstås helt sant och nu går jag över i det lägret som hävdar det hela tiden och de som inte har barn blir skitirriterade på.