Igår umgicks jag med Malin, vi shoppade. Eller handlade, som jag föredrar att säga, men det kan man visst bara göra om man handlar mat nuförtiden. I alla fall, då berättade jag för henne om ett projekt jag hade sommaren 2006, jag hade så tråkigt att jag sysselsatte mig med ett experiment - hur mycket går man egentligen ner i vikt om man chockar kroppen med motion och ingen mat. Jag hade visserligen ingen våg men smal blev man i alla fall! Typ 3 veckor av endast grönsaker och "springande" som väl ingen som sett det någonsin skulle kalla för att springa, men det var å andra sidan ingen som såg mig så jag tänker kalla det för det i alla fall. Knäppt att man kan gå ner så mycket på 3 veckor om man plågar sig själv tillräckligt mycket.
Nuförtiden är jag aldrig så uttråkad att jag skulle sätta igång ett sånt projekt, jag äter när jag är uttråkad istället. Därför skulle jag kanske behöva åtminstone lite motion och lite mindre mat, men det verkar jobbigt. Jag har dessutom lite av en tvångstanke kring mitt jobb, jag är livrädd för att vara hungrig på jobbet. Fråga mig inte varför för jag fattar det verkligen inte, men det är liksom som att jag måste fortsätta äta lite till efter att jag blivit mätt, i förebyggande syfte. Sunt?
Idag inledde jag i alla fall ett nytt projekt - att börja gilla kaffe. Jag kom på att kaffe och cigaretter ju ska vara ett bra substitut för mat, så då kan jag ju alltid dricka kaffe om jag blir hungrig på jobbet tänkte jag. Så behöver jag inte äta riktigt lika maniskt. Än så länge går det sådär. Over and out.
torsdag 26 augusti 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det där med rädslan för att vara hungrig har jag med, fast jag är nästan alltid orolig att bli hungrig när jag är hemifrån :p
SvaraRaderahaha, jag bruka också oroa mig för att bli hungrig om jag tex ska åka tåg. det suger iofs att vara hungrig, men det händer ju titt som tätt att jag plågar mig själv med att inte äta ordentligt av olika anledningar... hursomhest så tycker jag att du ska fortsätta äta ordentligt men kanske skaffa en sjyst promenadrutin eller nåt, det är jävligt najs att promenera :)
SvaraRaderaJag är samma som kiki här ovan! Om man blir hungrig på ett tåg så dör man. Men lite sant är det ju, bara att kolla på SJ-tågen som brakade samman i somras, och alla var instängda utan mat och vatten i 13 timmar eller nåt.
SvaraRaderaHade jag varit där hade det varit lungan, jag hade haft en 5-litersdunk med vatten, olika sorters saft och läsk, mackor, sallad, choklad, frukt, tuggummi, etc. Ingen hade varit det minsta hungrig.
Ang. kaffe: jag har försökt lära mig dricka det. Men jag blir helt hög och knäpp. Far runt som en studsboll i en timme. Sen huvudvärk, illamående och hjärtklappning i 20 timmar. Ovärt, sa bull.