Jag är för gammal för sånt här

Det jag gillar mest med att ha blivit någorlunda vuxen är att man får gilla vilken musik man vill för om det är nån tönt som kollar snett på ens Håkanskivor så är det ju trots allt tönten som är just tönt och inte jag. Om ni fattar. Exempel. Jag har aldrig varit nåt sånt där galet superfan av Kent men jag gillar Du och Jag Döden och lite låtar här och var och lyssnar på dem ibland när jag har lust. Men i gymnasiet. Då var det ju typ dödsstraff, späkning och gatlopp som gällde om man ens erkände att man kunde en enda textrad (om man inte citerade dem för att stödja sin tes om att det var världens töntigaste band förstås.) (Märkligt att man inte reagerade på att folk då ju faktiskt kunde texten och måste lyssnat på dem...)

När jag gick i gymnasiet till exempel, så älskade jag och mina kompisar Håkan Hellström, men det var ju ändå lite pinsamt liksom. Eller ja jag tror jag var minst medveten om hur pinsamt det i själva verket var, min bilddagbok var helt full med Håkancitat till höstlövsbilder liksom, men när vi hade fester så hade vi ett inslag som vi kallade för "Håkan-pepp". Det innebar helt enkelt att först blev man full, sen satte man på Håkan Hellström på hög volym, och sen, ja sen stod man i en ring och skriksjöng och dansade. Vi var så organiserade att vi hade en försångare (bortsprungna katter ropar) och resten svarade (BORTSPRUNGNA KATTER ROPAR TILLBAKS), inte för att det var meningen men det blev liksom så.

Alltså ja det är töntigt, men fatta så jävla kul vi hade. Kanske var det ändå tur att vi hade någon slags skämsspärr för annars vet jag inte vad som kunde ha hänt, men fan vad jag är glad att jag är en stor tönt och jag pallar fan inte hålla på och kompromissa med mig själv för att folk ska gilla mig. Det är så jävla 2006 alltså. Jag lyssnar på Jens Lekman och gråter, älskar Blümchen och mitt största guilty pleasure är att läsa hästböcker (HELLOOO Britta och Silver äger?!?!??!).

Och jag är så jävla nöjd med det.

Två random rätt töntiga bilder från mitt gamla bdb-arkiv:

([ingenting]-citat på bild, klassiker)

(galet pretto och lite utvecklingsstörd)