torsdag 16 juni 2011

Mer om barnafödandet

Tack för alla gratulationer och lyckönskningar! Som svar på Elins fråga så kom Oswald, som han ska heta, lite tidigt - vill minnas att det var 37+4. Det normala ska ju vara vecka 38-42, så så himla tidig var han inte, bara det att förstföderskor i allmänhet går över tiden och endast 5% av ungarna kommer ut i vecka 38, eller nåt sånt. Det var lite problematiskt när vi kom till förlossningen eftersom det kändes som att all personalen bara upprepade att det inte var dags i och med att det var första barnet, de ville inte riktigt tro på att vattnet hade gått till exempel utan var tvungna att göra en grymt smärtsam undersökning för att dubbelkolla till exempel.

Naturligtvis gjorde de bara sitt jobb men det kändes ju liksom lite frustrerande för mig eftersom jag ju dels hade känt på mig att han skulle komma tidigt hela tiden och jag var helt övertygad om att jaha, nu kommer bebisen. Klart att de vet bäst men för mig var det liksom så himla självklart att det var dags så för mig kändes det nästan som att de trodde att jag var nån slags barnafödarhypokondriker.

Naturligtvis är man inte på sitt bästa humör när man ska föda barn, men jag är lite besviken över min upplevelse på förlossningen - jag kände mig ifrågasatt och dessutom som en besvärlig patient när jag frågade och var orolig - det känns ju som att det ska vara ganska vanligt bland förstföderskor, speciellt de som, som jag, blivit överraskningsgravida och fått reda på det sent i graviditeten. Naturligtvis är det vardag för alla barnmorskor och undersköterskor på förlossningsavdelningen, men för de som kommer in och föder är det ju kanske en av de största händelserna i ens liv, och för den skull också en av de läskigaste. Det tycker jag inte personalen riktigt tog hänsyn till eller vad man ska säga, och det gjorde mig besviken. Barnmorskan som var med när Oswald kom ut var dock jättebra och fin, så där hade vi i alla fall tur!

Jag vet att jag har flera läsare som är lite nyfikna på det här med graviditet och barnafödande och om ni vill fråga saker om min upplevelse så är ni jättevälkomna! Jag tar inte illa upp och om det är nåt jag inte vill besvara så låter jag helt enkelt bli såklart.

Här kommer lite mer bilder för att jag inte kan låta bli att skryta med min supergulliga pruttmaskin:


Oswald visar hur skåpet ska stå.



Pruttminen.

I brist på BD-bebiströjor får han nöja sig med Panda Power så länge!

4 kommentarer:

  1. åh! han är så fin! jag skulle gärna läsa en hel förlossninsberättelse, tycker sådana är väldigt intressanta. om du har lust att skriva alltså.

    SvaraRadera
  2. Grattis till lilla supersöta Oswald! Hoppas allt går bra för er och att ni får en härlig sommar! Kram

    SvaraRadera
  3. Han är så underbart fin :) Nästa gång jag träffar honom så kanske jag tillomed vågar hålla i honom. om ni vågar låta mig :D :P

    Hoppas du får sova ordentligt. ^_^

    SvaraRadera
  4. Ääälska förlossningsberättelser, och DETALJER! Slemproppar, moderkakor, GNNNNNNNNNISHCHHSHSHSHSHSHSH gif ALLT! :)

    SvaraRadera

Du skola icke vara en skitjobbig idiot om du icke vilja ha en skopa ovett tillbaka. Puss!