Nattens i-landsproblem - Niklas tvingade mig att se Pans Labyrint igår. Nu ligger jag och dör kissnödighetsdöden för att jag är så himla rädd för den äckliga gubben med ögonen i handflatorna (googla på "Pans Labyrinth skinny man" eller nåt sånt men PÅ EGEN RISK). Niklas och Oswald sover dögott men jag vågar knappt ställa ifrån mig datorn för att jag är så sjukt mörkrädd! Så himla fjantigt men jag kan liksom inte rå för det, i perioder är jag så mörkrädd att jag inte vågar sticka en tå utanför sängen.
Det larviga är att jag liksom utgick ifrån att det skulle gå över av sig självt när man blev förälder och "vuxen". Hur tusan ska jag kunna övertyga Oswald om att det inte finns några monster under sängen när jag inte ens tror på det själv liksom? Det där får Niklas ta hand om, om Oswald delar med sig om sina mörkrädslefantasier när han blir större kommer det sluta med att jag inte heller kan sova.
Jag är övertygad om att nån dag när jag går ner på nedervåningen på morgonen står det en hord med zombies där och bara väntar på mig. Usch. Jag är seriöst beredd på att det ska hända, och har gjort en handlingsplan för det!
SvaraRaderagulle-julle! den där gubben är fanntastiskt sjukt läskig. bra film dock, en av mina favoriter (har iofs bara sett typ 7 filmer utan att somna). tror det är nån sorts "naturlig instinkt" att vara rädd för grejer, men eftersom det inte finns sabeltandade tigrar längre och det är för jobbigt att noja över den stora sannolikheten att råka ut för en fallolycka i hemmet (vanligaste olyckan) eller cykla omkull och spräcka skallen (också vanligt) så får hjärnan hitta på andra omedelbara faror. amatörpsykologi ftw :)
SvaraRadera