onsdag 15 februari 2012

Det där med att folk alltid har åsikter om andras föräldraskap?

Onekligen-Lisa skrev här om vanliga frågor hon får om sitt och hennes partners val att ge sina barn vegetarisk mat. Hon svarar väldigt vettigt och snällt men jag tänkte skriva lite argare om det här med att folk tycker att man "prackar på sina barn sina värderingar", som jah tänkt mycket på under en tid. Detta är nämligen något som folk gärna påpekar speciellt när det gäller barns vegetariska kost och genusmedveten uppfostran. Och det finns fan inget som gör mig så jävla trött som just det där, att det skulle vara något dåligt att uppfostra sina barn efter sina egna moraliska värderingar.

Är det inte i princip det uppfostran går ut på? VEMS värderingar ska vi lära våra barn är riktiga istället, om våra egna inte duger? Naturligtvis ska man också uppmuntra barnen att tänka själva och naturligtvis ska de få ha egna åsikter - när Oswald börjar dagis är det klart att han kan få prova kött om han vill. Men inte ska man väl anpassa sig efter normen om man tycker att normen är helt uppåt väggarna tokig?

/Mvh mamma till jävligt välväxt vegetarianbebis


Matglad bebis. Ej undernärd.

8 kommentarer:

  1. Heja! Behövs fler veggisar i världen, stora som små

    SvaraRadera
  2. Och (I did it!) gör inte köttisar samma sak med deras knoddar? Väljer åt dem? Förstår mycket väl att du blir irriterad!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja precis, det är ju lika mycket ett val det. Vad fint det hade varit om köttätande uppfattades lika mycket som ett aktivt val som vegetarianism.

      Radera
  3. Ulrika Reinholdsson15 februari 2012 kl. 22:06

    Spot on! Och vad är motsatsen till att pracka på barnen sina egna värderingar? Eller snarare, vilka är dessa icke-prackare, och hur gör de? Jag hade ett litet helvete när jag inte gav Oskar välling eller köpt barnmat...han skulle typ dö av undernäring och inte utvecklas som han skulle vare sig fysiskt eller psykiskt minsann! Tänk om dessa människor kunde leva som de lärde, och lägga av med att försöka pracka på andra sina åsikter! Heja dig och er för att ni står på er!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vet du Ulrika, att jag sa till Kajsa när jag var gravid att jag var glad att jag kommit i kontakt med dig mer, för om jag skulle få en son så kunde jag inte komma på någon kille jag hellre ville att han skulle vara som än Oskar (inte för att det ska göra någon skillnad om ungen är tjej eller kille men när jag fick reda på att jag var gravid var jag ju panikslagen och det enda jag kunde tänka på var ouppfostrade pojkar på bussen som vrålade och slogs typ). Du har verkligen uppfostrat en fantastisk människa!

      Radera
  4. Ulrika Reinholdsson15 februari 2012 kl. 23:23

    Oh, fina du! Nu blev jag så glad att jag knappt vet vad jag ska säga...och tårar i ögonen till på köpet! Eran lilla Oswald kommer att bli världens bästa lilla människa, så fina och bra som ni är! Bara fortsätt som ni börjat!

    SvaraRadera
  5. Det är verkligen klassiskt för alla typer av normativa fenomen, att man är blind för att ens egna normer är just värderingar, och inte "sanningen". Det som upplevs som annorlunda från det man själv ser som normalt ses som präglat av någon viss ideologi. Medan det som är normen för en själv presenteras som naturligt, normalt och sunt förnuft. Det skickligaste politiska greppet är väl för övrigt att få det man säger att framstå som neutrala fakta och sunt förnuft. Fast allt vi gör är präglat av någon sorts ideologi och ställningstagande. Att vara vegetarian är en värdering man prackar på sitt barn, precis som köttäntande också är. Att pracka på sina barn en föreställning om att tjejer ska ha rosa och killar blått, är lika ideologiskt präglat som att låta pojken gå i kjol om han vill.
    Heja dig!

    SvaraRadera

Du skola icke vara en skitjobbig idiot om du icke vilja ha en skopa ovett tillbaka. Puss!