Rubriker, vad ska det vara bra för?

Jag tänkte berätta för er vad jag hatar mest med mitt jobb. Det är inte, som man skulle kunna tro, alla människor som har sönder mina omsorgsfullt staplade högar av bubbelbitar och frågar dumma frågor som "Får du inte ont i huvudet av att stå här hela dagarna?" och "Får man smaka på ostarna?". Det är inte heller att bli utskälld av gamla gubbar för att de inte har presentinslagning på Clas Ohlson (det har, tro't eller ej, hänt två gånger!) eller att min chef glömde att skriva in min semester i schemat. Nej det är det här:

Diska skärbrädan. Seriöst, det är det värsta jag vet. Vi har en gigantisk skärbräda som vi skär upp tvålar på, och till detta har vi världens minsta diskho. Ni fattar grejen, tillsammans med att jag är världens klantigaste människa. Vatten överallt, det går inte att skölja av den på ett vettigt sätt, tvålresterna vill inte gå bort. Jag blir galen.

När jag stänger tillsammans med folk eller har lärt nyanställda stänga så försöker jag alltid lura till mig att slippa den där jävla skärbrädan. "Tar du skärbrädan då så kan jag räkna kassan". "Om du diskar så kan jag locka på". De brukar för det mesta gå på det. Men för det mesta så stänger jag förstås själv, och då är det inte så lätt. Men ja, om någon skulle ha lust att komma in vid kvart i sju när jag ska stänga butiken så kan ni få mutor emot att ni diskar den där helvetes skärbrädan åt mig.