onsdag 10 februari 2010

Lov, Ära och Pris

Jag är så sjukt pms:ig just nu. Det innebär att jag gråter precis hela tiden, det är liksom bara löjligt. Gråter på kvällen, gråter på morgonen. Gråter till Grey's Anatomy, gråter till Minnenas Television. Gråter till Psalmer av Anders Widmarks Trio, gråter för att någon citerat Aprilhimlen i titeln på sitt blogginlägg. Behöver inte ens höra låten.

Gråter för att katten sover på min mage, gråter för att katten råkat bajsa utanför sin låda. Gråter för att allting blir bortglömt, gråter för förr-i-tiden som inte finns mer. Gråter för att jag inte har något att ta på mig. Gråter i lägenheten, gråter i Olaikyrkan, gråter på tåget, gråter på bussen, gråter på toan på jobbet. Jag gråter hela tiden. Men egentligen är jag inte ledsen, jag är bara jävligt hormonstinn.

3 kommentarer:

  1. Så jävla jobbigt, såndär blir jag också.

    SvaraRadera
  2. men det är ju dom där JÄVLA hormonjävlarna du sätter i dig! hmm, bokstavligt talat kom jag just på. eew. ÄÄÄÄCKEEEL.
    iaf. nu blir jag förbannad. det sista flämtande flackande livet av den superarga feministen inom mig går igång på detta. det skall icke behöva vara såhär!! vi borde inte proppa oss så fulla med SKIT! jag blir så arg. ta ur den för gott, och varde stabil amen

    SvaraRadera
  3. åh, men då är vi fler! Min specialitet är att storlipa till Våra Värsta År, men Black Eyed Peas "Tonight's gonna be a good night" har också förekommit...

    SvaraRadera

Du skola icke vara en skitjobbig idiot om du icke vilja ha en skopa ovett tillbaka. Puss!