Blå trenchcoat

Jag börjar misstänka att min farmor läser min blogg. Igår åkte jag till Mantorp för att plugga (vilket jag också gjort, min syrra tog ifrån mig mobilen och lät mig inte komma nära en dator på hela kvällen, hon känner mina begränsningar) men tog efter vårt feta eftermiddagsfika (min pappa är anglofil typ) en liten powernap. När jag vaknade låg det en skiiiiiitfin mörkblå trenchcoat på bordet bredvid sängen! What the hell tänkte jag men provade, och den satt som en smäck! Tack farmor för att du löser mina allvarliga klädproblem åt mig.


Ursäkta min likblekhet (bakis och nyligen powernapad) och att jag ser ut som en häst med mitt två mil långa ansikte. Man kan inte vara snygg jämt (även om jag förstås för det mesta är fab liksom).

Alltså det är så skumt med min farmors grejer. Om jag gick in i en butik och såg den här kappan på en galge skulle jag inte ens prova den för det skulle liksom inte vara inom ramen för vad jag letar efter, men när farmor lägger fram den och jag provar den visar den sig vara precis vad jag letar efter utan att jag visste det typ. Jag är sämst på att shoppa second hand för jag har inte tålamodet att prova och leta igenom hela Myrorna -(plus att jag är en amazon och börjar gråta när jag inte kan stänga kläder jag provar) utan alla mina finaste grejer är sånt som jag fått av farmor eller hittat hemma hos morfar liksom.

Jaja i alla fall, nu måste jag äta frukost och sen kommer min syrra fortsätta piska mig att plugga, tur det annars hade jag aldrig fått något gjort.